CAROLINE AXELSSON

Annika Björkman Linnerud har många järn i elden. Hon arbetar som skolkurator, studerar till psykoterapeut och driver två företag där hon erbjuder hästunderstödd terapi och en onlineplattform för behandling av psykisk ohälsa. Samtidigt är första prioriteringen för Annika familjelivet och de fyra barnen.

På vilket sätt ser du dig som en förebild och ambassadör för kvinnors entreprenörskap och/eller styrelsearbete?
Jag bidrar med mod, energi och driv, men framförallt en ödmjukhet och stark empati. Idag bedriver jag en mottagning med KBT, precis som vilken mottagning som helst men i stallet med hästarnas rogivande närvaro. Jag erbjuder även stressreducerande ridturer i Vilsta-skogen där jag bland annat lär ut mindfulness från hästryggen. Den hästunderstödda terapin ligger närmast mitt hjärta, men jag tänker större, mycket större. Jag vill hjälpa fler. Helst alla. Därför bedriver jag en online-plattform parallellt med ridterapin för att förebygga och åtgärda psykisk ohälsa, numera tillsammans med tre framgångsrika entreprenörer som bor i Stockholm och Florens.

Vad är din ambition med ditt entreprenörskap?
Min största ambition är att alla människor har rätt att må bra! Oavsett kön, härkomst, sociala förutsättningar eller ekonomi. Mina två verksamheter har samma syfte men med olika ingång – att eliminera den psykiska ohälsan. Det är ok att må lite dåligt ibland, det ingår i livet, men ingen ska behöva må dåligt ensam eller under en lång tid.

Ser du dig själv som en god ledare? Kan du ge ett exempel?

Jag lyfter andra människor och får dem att må bra. Tillåter ett öppet klimat där olikheter kompletterar varandra. Framförallt kvinnor. Vi kvinnor ska stå upp för varandra, inte konkurrera. På en ledarskapsutbildning fick jag betyget ”Den här tjejen är inte stöpt i någon form – hon går sin egen väg”. Jag är beredd att hålla med. Jag har aldrig gjort som alla andra.

Jag var teamledare på socialtjänsten (Resursteamet) för en grupp människor i olika åldrar med olika bakgrund. Vi fick en hel del tuffa uppdrag från socialsekreterare, till exempel  insatser för omyndiga killar som ville åka till IS och kriga. Alla i mitt team var män och alla var äldre än mig. När jag steg upp som teamledare sa den ena team-medlemmen något jag aldrig kommer att glömma, en smart stark respektingivande före detta krigsveteran; ”Annica, vi följer dig, vart du än går”. Han och en man till i teamet blev teamledare de med efter en tid och även det nya teamet som vi rekryterade var ett riktigt dream-team. Då med både kvinnor och män i olika åldrar. Men det berodde såklart lika mycket på mina team-medlemmar och inte bara på mig som ledare.

Jag har under åren gått på flera nitar och när barnen var små var jag på vippen att bli utbränd – det föreläser jag om idag. Jag lärde känna mig själv och mina gränser. Med en bra kost, rätt träning och en hållbar återhämtning kan jag fortsätta i ett högt tempo med en hög energinivå där jag exempelvis hellre ”företagar” än ser på TV.

Är du engagerad i någon styrelse idag?

Ja. För att göra en lång historia, mindre lång: Jag vill hjälpa många. Som en kollega på socialtjänsten en gång sa till mig ”Annica, du kan inte rädda hela världen”. Nej kanske inte – men jag kan i alla fall försöka.

Jag började tänka större, hur når jag många på enklast sätt. En ”onlineplattform” mot psykisk ohälsa förstås. Jag startade ”Abless-online”. I samma veva kom jag i kontakt med en entreprenör, Björn. Han och två andra män hade liknande idéer som jag. Samtliga med en enorm kompetens inom psykisk (o)hälsa som både företagare och ledare. De är jordnära och arbetar på ett liknande sätt som jag gjorde och jag blev erbjuden att bli delägare i Mentabee. Nu bygger vi en organisation och onlineplattform utifrån erfarenheter från våra tidigare verksamheter inom psykisk hälsa. Mentabee är ett icke-vinstdrivande aktiebolag vars syfte är att göra världen till en bättre plats genom att hjälpa så många som möjligt att må bättre.

De liksom jag, jobbar gärna nära naturen – men med webben som grund – just för att kunna engagera så många som möjligt. Målet för Mentabee är att bli en av de större plattformarna i Europa för att åtgärda psykisk ohälsa och förebygga mentalt välmående.

Annika Eriksson anställdes som platschef när Hotell Eskilstuna blev ett asylboende under flyktingkrisen 2015. När asylboendet skulle stängas och återställas tog hon chansen och blev hotellchef, utan någon tidigare erfarenhet från branschen.

På vilket sätt ser du dig som en förebild och ambassadör för kvinnors entreprenörskap? 

En vän sa en gång till mig ”Du har aldrig gett upp. När många andra hade lagt penseln åt sidan så fortsatte du att måla.” Jag har ställt frågan till mig själv många gånger varför jag fortsätter? För jag tror på min dröm och jag vill visa för mig och mina tre tjejer att vi kan om vi kämpar för våra drömmar.

Min entreprenörsresa började då jag blev anställd som platschef på ett asylboende med närmare åttio procent män från en kultur olik min egen. Där växte en bild och ett mål att samla alla i en gemenskap. Efter månader av arbete från morgon till sena nätter kunde jag se den utveckling som vi nådde tillsammans. Vi blev en familj.

Den känslan av familj har jag tagit med mig i min resa för att skapa mitt företag, Hotell tre systrar. Idag är hotellet renoverat och återuppbyggt för att vara ett hotell. Jag har inkluderat all min personal i renoveringen utifrån den egna förmågan, vilket har skapat ett engagemang och en gemenskap hos oss.

Vad är din ambition med ditt engagemang och entreprenörskap? 

Min ambition och största drivkraft är att vara en del av att återskapa kulturen att tro på människan, framförallt för de som inte så många andra kanske tror på. För mig är det de som blommar vackrast. Jag anställer inte den som är bäst lämpad för jobbet, jag vill anställa den som kan utvecklas och växa tillsammans med mig och min dröm.

Ser du dig själv som en god ledare? Kan du ge ett exempel?

Jasmine är en tjej som stod långt ifrån arbetslivet. Hon rehabiliterades fortfarande för sitt missbruk när hon, som en rädd fågelunge, kom till mig i augusti 2019. Idag står hon som en starkare kvinna med mer självkänsla byggt på ansvar och en otrolig arbetsmoral. Resan hit har varit ett arbete för oss båda, men grunden till mitt ledarskap bygger på en kommentar som Jasmine sa. ”Jag känner mig för första gången trodd på ” och det bygger jag mitt ledarskap på. Jag vill hjälpa dem att bygga tron på sig själva och jag vet att med rätt ledarskap så når vi våra gemensamma mål tillsammans.

CRfitness startade i Carola Ranmos soffa i maj 2015, när äldsta dottern var 5 månader gammal. Då var det en hobbyverksamhet men Carola drömde redan från start om att det skulle bli en heltidssyssla. Ett år senare blev Carola mamma till tvillingar, men fortsatte samtidigt att arbeta hårt. Efter ett par intensiva år tog hon i mars 2017 steget och gjorde CRfitness till ett aktiebolag.

På vilket sätt ser du dig som en förebild och ambassadör för kvinnors entreprenörskap?

Jag visar att det går att kombinera karriär med familjelivet. Inga dörrar förblir stängda så länge man är viljestark, jobbar hårt och framförallt tror på sig själv och sin produkt eller tjänst.

Jag har en bakgrund av dålig självkänsla och självförtroende och har alltid känt mig sämre och mindre värd då jag kommer från en familj med endast akademiker. Jag har själv haft inlärningssvårigheter och extrem scenskräck hela mitt liv och trodde knappt på mig själv förut. Att jag skulle kunna göra något så här stort, som CRfitness faktiskt är, kunde jag inte drömma om. Med åren kom självkänslan och jag började förstå att inspirera andra handlar inte om att vara bäst på något, utan det handlar om att vara sig själv och tro på att man kan lyckas. Och att våga sikta högt.

Vad är din ambition med ditt entreprenörskap?

Min ambition är att få bort ångesten kring kropp, knopp och hälsa hos kvinnor. Att förstå att man inte behöver svälta sig för att duga, att inte ha ångest inför varje måltid eller att man efter en graviditet visst kan få känna sig som innan, och att man inte behöver kissa på sig vid en nysning. Ju större spridning vi får med vårt varumärke, desto fler kvinnor hjälper vi, varje dag.

På vilket sätt ser du dig själv som en god ledare?

Jag visar vägen för mina kollegor och kunder, och inspirerar till att våga prova nya idéer och tro på sig själva, men jag är inte en bra chef. Jag är för snäll för mitt eget bästa och med mig som chef fick alla höga löner och schyssta förmåner. Lite för schyssta tyvärr.

Därför klev jag av VD-posten under 2019 och lämnade över det till min kollega Lina Sönnerlig. Det är gott ledarskpa anser jag. Att man kan inse sina brister och fokusera på det man är bra på och lämna över det andra till bättre lämpade personer.

26-åriga Isabelle Lillevars är VD och grundare i aktiebolagen Lillevars Sporthorses AB och Eskilstuna Häst & Lantliv AB.

På vilket sätt ser du dig som en förebild och ambassadör för kvinnors entreprenörskap och/eller styrelsearbete? 

Jag ser mig själv som en förebild och ambassadör för framförallt unga kvinnors entreprenörskap då jag kan visa att man trots sin unga ålder kan driva bolag med framgång om man bara vågar satsa på sin dröm. Genom hårt arbete, en vilja att lära och att hela tiden bygga vidare på sitt kontaktnät går det att ta sig fram i en tuff och udda bransch även utan stort sparkapital.

Vad är din ambition med ditt entreprenörskap? 

Att driva mina bolag med glädje, vinst och framgång där alla i teamet känner sig delaktiga och sedda. Jag vill hela tiden arbeta för att bygga upp en bra arbetsmiljö där våra anställda även kan jobba med sin personliga utveckling.

I butiken vill jag ge en god service åt kunderna där dem ska känna att dem är i fokus. Vi är ofta mycket öppna och byter gärna några extra meningar med kunden för att butiken ska kännas mer personlig och välkomnande, vilket vi ofta får beröm för.
I mitt andra bolag där vi har försäljning av hästar är min ambition att köparna alltid ska känna sig nöjda med sin nya familjemedlem. Det är fantastiskt roligt att få vara med och matcha häst och ryttare. Om det skulle bli tokigt, det är ju ändå levande djur vi håller på med, så försöker vi alltid att lösa situationen så att kunden lämnar oss med ett leende på läpparna.

Ser du dig själv som en god ledare? Kan du ge ett exempel?

Jag ser mig själv som en god ledare då jag har ett stort engagemang i att finnas till hands och dela med mig av min kunskap till dem som vill lära mer.
Jag har flertalet ryttare, alla tonårstjejer, som tränar och tävlar mina hästar där de får en stor chans till att utvecklas och ta ansvar.

Jag är inte bara chef och ledare utan även coach och “ponnymamma” när vi åker på träningar och tävlingar tillsammans. Vid framgång och segrar är jag den som jublar högst och vid mindre lyckade tävlingar står jag kvar och ger dem det pepptalk som behövs för att komma igen till nästa tävling.

Johanna Tömmervik arbetar på Sparbanken Rekarne som verksamhetschef för Valvet och även med digital transformation och innovation på banken. Hon har en bakgrund i IT-branschen där hon sett till att ta plats på traditionellt manliga arenor.

På vilket sätt ser du dig som en förebild och ambassadör för kvinnors entreprenörskap och/eller styrelsearbete? 

När jag var yngre funderade jag mycket på att det fanns väldigt få kvinnliga synliga förebilder i media kring entreprenörskap, ledarskap och i maktpositioner. När jag började arbeta efter studierna upplevde jag att det inte förändrats särskilt mycket. På alla konferenser jag var på stod man efter man på scen och pratade om teknik, framtid och innovation. Till slut bestämde jag mig för att sluta vänta och börja göra. Vi ska bli fler kvinnor som syns i näringslivet och i media! I en tidigare anställning började jag lyfta kvinnliga experter på jobbet och hjälpa dem paketera deras personliga varumärken för att komma ut och tala. Det hjälpte – vi fick jättemycket scentid, och var alltid det enda bolaget i paneler med kvinnlig ung ingenjör som inspirerade.

Jag själv har länge jobbat med en hemsk scenskräck, men jag kände att min mission var viktigare än min rädsla. Nu står jag på scen flera gånger i månaden och inspirerar om framtid och digital transformation. Med detta hoppas jag att fler ska kunna identifiera sig med mig, som en vanlig 31-årig tjej och tänka ”kan hon så kan jag”, och att fler ska våga ta plats i näringslivet då, på scener och i maktpositioner.

Jag driver även en podcast som heter F*ckuppodden, tillsammans med 2019 års IT-kvinna, Carolin Runnquist. Syftet med podden är att lyfta förebilder, avdramatisera misslyckande och få fler kvinnor att tro på sin egen förmåga och att våga ta risk för att starta och äga bolag, och ta ledande positioner.

Vad är din ambition med ditt engagemang och styrelsearbete? 

Jag sitter i dag i styrelsen för Automation region och i ett av bankens bolag, Sinnebild i Eskilstuna AB. I framtiden har jag en dröm om att bli affärsängel, tillsammans med andra kvinnor och bygga en fond som endast investerar i kvinnliga grundare. Anledningen till det är att mindre än 1% av riskkapitalet i Sverige går till bolag med kvinnliga grundare, vilket är förkastligt. Mitt mål är att ändra både på det och att få fler kvinnor att bli affärsänglar! I den här drömmen ingår också att jag ska kunna verka som styrelseproffs och arbeta i ett antal börsnoterade bolags styrelser.

Min ambition är att ha en stark röst i debatten om hur vi får fler kvinnor att ta styrelseuppdrag, men även hur vi får fler män att fatta hur viktigt det är med jämställda bolag. Inte minst för bolagens och aktieägarnas bästa – all forskning pekar på samma sak – jämställda bolag presterar bättre på flertalet punkter. Mitt mål är ett helt jämställt näringsliv.

Ser du dig själv som en god ledare?

I mitt arbete som Verksamhetschef på Sparbanken Rekarne/Valvet så gör jag mitt yttersta för att sprida härlig energi och att vara inkluderande. Jag är väldigt prestigelös och älskar verkligen att se människor i min omgivning växa och utvecklas.

Sandi Haddad Sharro spelade tidigare fotboll i Eskilstuna United. När hon trappade ner fotbollsspelandet behöll hon sitt engagemang i föreningen. Idag är hon anställd för att driva två av Eskilstuna Uniteds uppdrag i  föreningens samhällsansvarsorganisation Hjärta United.

Som projektledare för Work United fungerar Sandi som ett stöd till Uniteds företagssponsorer i rekryteringsfrågor. Det andra initiativet, som Sandis hjärta klappar lite extra för, är integrationsprojektet Ronjabollen. Uppdragets syfte och mål är att få fler tjejer som lever och bor inom resurssvaga områden i Eskilstuna att bli mer fysiskt aktiva på fritiden och att stötta dem att finna en förening som passar dem

På vilket sätt ser du dig som en förebild och ambassadör för kvinnors entreprenörskap och styrelsearbete? 

Jag tror mycket på att idrottens kraft kan både leda och stärka individer. Idrotten har förmågan att kunna forma människan till att bli en medborgare med goda värderingar. Den möjliggör gemenskap, glädje och delaktighet.  Med min bakgrund som tjej, invandrare och med min tidigare fotbollskarriär vill jag visa andra tjejer att livet ibland kan vara tufft. Vägen kan vara brokig men man kan komma långt med en stark vilja och tro på sin förmåga att vara och bli en del av majoritetssamhället.

Ronjabollens grund är att stärka tjejers självkänsla, självförtroende, och att våga tro mer på sig själva och fatta egna beslut genom livet. Det unika med Ronjabollen är att vi varvar fysisk aktivitet med värderingsövningar.

Mitt mål i detta projekt är att få andra tjejer och kvinnor att ta mer plats i samhället och oavsett bakgrund, kön, etnicitet eller ålder tro mer på sig själva. I mitt arbete som projektansvarig och ledare utformar jag strategier i att stötta, vägleda och finnas till för att lyfta andra tjejer att tro mer på sig själva och våga ta mer plats. Både för de tjejer som är med och leder barngrupperna och lika så de barn som är aktiva under Ronjabollen.

Vad är din ambition med ditt engagemang/entreprenörskap/styrelsearbete? 

Min ambition är enkel. Jag ser hur jag kan öppna dörrar för flera kvinnor och unga tjejer,genom bland annat Ronjabollen. Att stärka dessa tjejer i tidiga åldrar att tro på sig själva, att våga ta för sig, våga stå för sina beslut och kräva sin plats i samhället. Jag brinner för få dessa tjejer att förstå att de har alla exakt samma rättigheter att ta plats som killarna, inte bara på fotbollsplanen, utan i samhället i stort.

Ser du dig själv som en god ledare?

Ja. Jag tror att jag kan förkroppsliga min egen ”klassresa” från mina syriska rötter, att inte passa in i majoritetssamhället, till att verkligen ta plats och det absolut viktigaste; att öppna dörren för andra unga kvinnor.

Att varje vecka arbeta med tjejer som kommer från tuffa socio-ekonomiska förutsättningar gör att jag även vill utveckla deras egna ledarskapsegenskaper. Inom Ronjabollen uppmuntrar och utbildar vi deltagarna till att själva gå vidare och bli ledare. Ambitionen är att dessa tjejer en dag ska leda barngrupper där de bor och lever för att bli ortens förebilder. En annan fördel är att initiativet ger dessa tjejer en skjuts i deras framtida karriär inom den reguljära arbetsmarknaden och blir deras första erfarenheter och rader i deras CV.

Jag ser mig själv som en god ledare med ett autentiskt ledarskap som jag också tror är framtidens ledarskap. Vi jobbar med människor som kräver närvaro, men också som kan anpassa sitt ledarskap beroende på situation. Vidare har jag med tiden lärt mig att sårbarhet inte behöver vara en svaghet utan snarare något positivt.  Jag tror på delaktighet, engagemang och att visa uppskattning för sina medarbetare. Att finnas där för mina medarbetarna är den viktigaste komponenten i mitt ledarskap.

Sandra Edlund är född entreprenör och kreatör. Idag driver hon salongen Cosmetink med specialisering på permanent makeup för ett naturligt resultat och en enklare vardag.

På vilket sätt ser du dig som en förebild och ambassadör för kvinnors entreprenörskap?

Jag kommer inte från en priviligierad bakgrund. Jag har en familj från arbetarklass och växteupp som en doer långt före jag förstod vad det var. Jag gjorde bra ifrån mig i skolan, men förstod att jag föddes till entreprenör och kreatör – inte anställd. Ändå jobbade jag hårt samtidigt som jag pluggade under min gymnasietid.

De flesta idéer jag fick hann jag redan då göra någon form av företagsverksamhet kring och så har det fortsatt. Vare sig det handlade om att måla en tavla som slutade i vernissager och utställningar med sålda prospekt eller när jag inte kunde hitta en passande bikini, så jag lärde mig att sy mina egna. Vilket sen blev ett eget bikinimärke med webbshop och modevisningar. Det har varit olika spår som fört mig i olika riktningar, för att slutligen ta mig till det jag brinner för idag, och det är tack vare detta jag kan vara en förebild tror jag. Med blandning av kreativitet och företagsamhet visar jag att ingenting är omöjligt och allt går om man bara vill.

Idag driver jag Cosmetink dit människor kommer för att få hjälp av olika anledningar: ibland av helt ytliga skäl men många gånger på grund av exempelvis håravfallssjukdomen alopecia eller för att de går igenom en cellgiftsbehandling av cancer. Sådant värmer extra i hjärtat då mitt fokus är att stärka kvinnor (och män) genom att låta insidan få ta plats där utsidan är ett hinder. Att slippa se sjuk ut kan betyda mer än man tror för mina kunder.

Jag har också, tillsammans med en kollega, startat upp en akademi inom permanent makeup. Det här är en bransch utan lagstiftning eller regler för vem som får utföra behandlingen och utan krav på utbildning, och efter att ha jobbat några år såg jag brister. Två av våra elever är nu anställda i salongen och jag fungerar som mentor för dem.

Vad är din ambition med ditt entreprenörskap?

Att inspirera fler till att våga kasta sig ut i utmanande situationer. Det är det absolut bästa sättet att nå framgång. Jag vill också fortsätta utvecklas som person och skapa fler tillfällen för andra att våga utmana sig själva.

Ser du dig själv som en god ledare? Kan du ge ett exempel?

Jag är en god självledare. Jag tror man måste börja där. Mod är viktigt för mig. Att inte säga nej, utan våga chansa ibland. Sedan tror jag att det gör att min personal kan känna trygghet i att det oftare är jag som chansar än vad de behöver. Jag kan dock absolut arbeta mer på att bli en bättre ledare med rätt verktyg då det är en roll jag fortfarande utvecklas inom. Många gånger kan jag, liksom jag gissar att många ledare känner, uppleva att jag inte räcker till. En lärdom jag dragit genom åren är att skilja på ledarskap och vänskap, det har jag fått lära mig den hårda vägen.

Jag har en tuff tid bakom mig och jag tror att det var min vilja som tog mig igenom den. Framförallt min bestämda uppfattning om att alla hinder går att ta sig över, eller åtminstone genom. Under ett par års tid drabbades jag först av sorgen då min styvfar hastigt gick bort och en tid senare konstaterades att jag hade fått ”Graves sjukdom”, en sköldkörtelsjukdom med flera diffusa symptom som också gjorde möjligheten att få flera barn osäker. Samtidigt hade vi startat våra första klasser med utbildningar och jag utökade verksamheten. I november 2018 opererades jag och får nu äta mediciner livet ut. Men jag har också fått livet tillbaka och sommaren 2020 föddes Julias lillasyster Ebba.

Är du engagerad i någon styrelse idag?

2018 blev jag ledamot i styrelse för yrkesförbund ”SAHM – The Swedish Association of Hair and Makeup” med ansvar för att sätta kvalitetssäkringar och kriterier inom permanent makeup för både utövare och skolor.

Tilda Norrbacka bor i ett nybyggt hus på familjegården i Näshulta. Hon arbetar som projektledare inom forskning och utveckling på industriföretaget Calix.

På vilket sätt ser du dig som en förebild och ambassadör för kvinnors entreprenörskap och/eller styrelsearbete?

Självklart ska kvinnor få ta plats inom näringslivet men det är tufft att som ung tjej slå sig fram, inte minst i mansdominerade branscher likt den jag är yrkesverksam inom.

Jag började som montör på Calix, ett lokalt industriföretag som bland annat tillverkar elektroniska motorvärmarsystem till företag över hela världen, efter studenten 2010. Jag trivdes mycket bra på ”golvet”, blev snabbt en i gänget och blev alltid väl behandlad och lyssnad på. Men eftersom jag drivs av utveckling och effektivisering såg jag givetvis även bristerna och utvecklingspotentialen i produktionen. Jag påtalade detta, men inte mycket hände.

Efter fem år på Calix bestämde jag mig för att ta en högskoleexamen inom innovation. Jag kände att jag ville få större teknisk kompetens, men framför allt möjligheten att kunna påverka och utveckla min arbetsplats i större utsträckning. Jag tog tjänstledigt från Calix men höll fortsatt kontakt med företaget. När jag sedan tog examen 2018, skräddarsyddes en tjänst åt mig som projektledare på Forsknings- och utvecklingsavdelningen. Där är jag i dag. Jag är ingen entreprenör och sitter inte i styrelsen – än – men ser mig ändå som en ambassadör och förebild för kvinnor som vågar ta plats i näringslivet.

 Vad är din ambition med ditt engagemang? 

Jag vet inte hur många gånger jag fått en lilla gumman-kommentar i mitt yrkesliv. Min inställning har dock alltid varit: Om du inte är nöjd, gör något åt det. Om du först känner att du inte vågar, gör det ändå. Du kan mer än du tror. Våga bevisa motsatsen.

Jag kunde ha valt att ta den bekväma vägen – att gå in i familjeföretaget. Jag kunde också ha valt den enkla vägen – att utbilda mig direkt eller välja en klassiskt kvinnlig, eller åtminstone könsneutral, arbetsplats. Men jag valde att gå min egen väg. Det har inte alltid varit bekvämt, men jag har heller aldrig ångrat mig. Jag har fått guida vår dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt runt på industrin och jag har varit med och drivit projekt som lett till förenklade interna processer. Jag har fått och jobbar med att få in innovationstänket mer i företaget. Jag har visat att kvinnor kan.

Genom att gå min egen väg hoppas jag att jag har banat väg för andra unga kvinnor. Upptrampade stigar är alltid lättare att vandra på. Så det är min ambition. Att fortsätta lyssna på min inre röst, vad den än säger till mig, och att fortsätta strida för att nästa led unga kvinnor som ska ut i arbetslivet får en, eller kanske två, färre lilla gumman-kommentarer i fikarummen.

Ser du dig själv som en god ledare?

Ja. Vissa hävdar att man måste gå över lik för att lyckas på riktigt. Jag hävdar motsatsen. En bra ledare lyfter och hjälper andra att lyckas, en bra ledare ser individer och kunskaper och applicerar dessa på rätt ställen, de är då det kan skapas magi och utveckling. En bra ledare ser och lyssnar. Jag växer av att se andra växa.

Men för mig handlar det inte bara om att vara en god ledare i min organisation, utan även i samhället i stort. Vill jag att kvinnor ska få ta mer plats måste jag själv våga ta plats. Jag vill motverka främlingsfientlighet och måste själv säga ifrån och visa civilkurage. Vill jag förändra något måste jag själv leda vägen.

Åsa Ekholm var med och startade och arbetar nu som rektor på grundskolan British Junior i Eskilstuna. Hon sitter även i  Eskilstuna Rotaryklubbs styrelse, där hon tidigare varit president.

På vilket sätt ser du dig som en förebild och ambassadör för kvinnors entreprenörskap? 

Jag har målmedvetet arbetat med att bygga upp och utveckla grundskolan British Junior sedan starten 2009. Det har inneburit ett hårt arbete och inte minst att man har fått tänka kreativt för att lösa utmaningar längs vägen. Det har många gånger känts något entreprenöriellt att kavla upp ärmarna och handgripligen göra jobbet. I det arbetet har jag haft förmånen att arbeta med ett stort antal duktiga medarbetare som idag uppgår till fler än 100 personer och tillsammans är vi ett lag. Jag har utvecklat mitt ledarskap och även inom det området kan jag nog inspirera kvinnor att ta sig an utmanande ledarskapsroller.

Jag tror jag kan inspirera kvinnor att våga satsa på det man brinner för och även att, trots tuffa tider och motgångar, aldrig släppa blicken på målen. Att tro på det man gör och fortsätta driva på för att övervinna hindren.

Vad är din ambition med ditt engagemang? 

Mina ambitioner i hela mitt arbete oavsett vad jag engagerar mig inom är att förbättra för människor. I mitt arbete jobbar jag målmedvetet för att våra elever ska utvecklas och nå sin fulla potential i skolan och att personalen ska trivas och utvecklas på sitt arbete. Inom mitt engagemang i Rotary är mitt fokus att genom våra aktiviteter förbättra livssituationen för så många människor som möjligt.

Ser du dig själv som en god ledare?

Jag vågar påstå att jag är en god ledare även om jag som alla ledare har utvecklingsområden. Jag anser att mitt stora engagemang för människors utveckling är det som främst kännetecknar mitt ledarskap. Jag är även väldigt tydlig med att arbetet alltid är en gemensam insats och att det är laget som når framgångar, laget före jaget. Att formera rätt lag är min högsta prioritet. Sedan coachar och styr jag arbetet inom ramen för ett värderingsstyrt ledarskap. Jag tror på att visa vägen genom ett närvarande och tydligt ledarskap. Alla har ett stort eget ansvar för att bidra och jag har höga förväntningar på mina medarbetare och minst lika höga på mig själv.

Är du engagerad i någon styrelse idag? 

Är engagerad i Eskilstuna Rotaryklubbs styrelse. Har suttit i styrelsen i fyra år och under 2018–2019 var jag även president i klubben. Rollen som presidenten liknar styrelseordförandens, dvs. den som driver arbetet framåt och styr klubben. Man leder regelbundna veckomöten för att följa upp verksamheten i klubben. Under 2019–2020 har jag rollen som Past President och i denna hjälper och stödjer jag nuvarande presidenten i sitt arbete.

Åsa Öberg är doktor i Innovation Management och är aktiv som forskare, konsult, rådgivare och inspiratör. Åsa är född och uppvuxen i Eskilstuna och har återvänt till hemstaden igen efter att ha bott i Frankrike, Italien, Australien, Stockholm och Karlstad.

På vilket sätt ser du dig som en förebild och ambassadör för kvinnors entreprenörskap och styrelsearbete? 

Jag arbetar i flera världar och försöker i samtliga vara mig själv och arbeta med de värden jag tycker är viktiga. Min arbetsfilosofi innehåller därför ingredienser som öppenhet, glädje och nyfikenhet men också reflektion, fokus och kvalité.

I forskarvärlden finns både uttalade och outtalade regler för hur man kan göra karriär, vad som räknas som fint och vad som anses konstigt. Min forskning har skett främst i industrirelaterade företag och flera har varit mansdominerade. I dessa sammanhang jobbar jag extra aktivt med att vara mig själv, det vill säga en spontan och nyfiken person utan behov av att bevisa min duglighet. Jag hoppas att det inspirerar andra i rummet att släppa garden, både män och kvinnor. Kanske har det inspirerat någon kvinnlig kollega att sluta forma sig efter gamla, ofta manligt konstruerade ideal.

Som företagare är formerna för ledarskap och entreprenörskap ganska fria. Jag vilar fortfarande i samma värdegrund men använder mitt intresse för människor för att se hur jag kompletterar dem. En konstnärssjäl kan tjäna på att se något rationellt, en ekonom på lite sunt dagdrömmande. En viktig sak för mig är att inspirera människor att våga verka i fler sammanhang. Man kan forska och vara företagare. Man kan analysera och go bananas.

Vad är din ambition med ditt entreprenörskap och styrelsearbete? 

Jag är aktiv i två styrelser, Företagarna Eskilstuna – Torshälla och STUA, Sörmlands turismutveckling AB. Min ambition är att skapa mod, fart och nytänkande hos alla jag träffar där. Jag vill att vi får fler modiga nytänkande organisationer. Det finns en massa stjärnor på många arbetsplatser men de riskerar drunkna i det allt mer kontrollerande och högpresterande samhället. Då behövs stortag, modiga ledare som vågar dra nya vägar i hur arbetet ska ske. Jag ägnar mig åt att dela mina forskningresultat, metoder, egna erfarenheter och konstiga idéer med dessa engagerade människor.

Det finns en växande problematik mellan styrsystem, politik och olika krav på mätande, dokumentation och resultat – och det människor behöver för att må bra och göra skillnad. Empati verkar allt mindre synligt i strategi och arbete idag trots att varje person jag möter behöver det, kanske ännu mer nu än förut.

I mitt jobb på Mälardalens Högskola driver jag just nu arbetet med VISION 2030 för lärarutbildningen. Vi spår att vi kommer få studenter och lärare som har komplexa liv och svårt att fokusera. Vi har en oerhört viktig uppgift att rita om vår arbetsplats och tjänster för att attrahera, stötta och glädja dessa människor.

Ser du dig själv som en god ledare?
Jag leder genom att vara mig själv, en strukturerad forskare eller visionär företagare. Jag vill visa att vi alla har kvaliteter att leda, vi måste bara hitta vår egen palett för det.